dec 18

Reflektioner

FT8
Har under en tid nu provat FT8, både på HF och VHF. Mest fascinerad är jag nog över programvarans förmåga att uppfatta svaga och särskilja, ibland 40-50, olika signaler på ”samma frekvens”. Fast alla ligger så klart inte på exakt samma frekvens utan är separerade med några 10-tals Hertz. Här sänder man i 15 sekunder och lyssnar i 15. Det finns en aktivitetsfrekvens för FT8 på varje band.
På HF använder Jag en TS-680, ett Signalink interface och en laptop dator. Om man har en modernare radio så räcker det oftast med enbart en USB-kabel för att koppla ihop radio med dator.

MSK144
Meteorscatter är ett spännande trafiksätt, om man som jag, gillar att utnyttja naturens egna reflektorer. Dock kräver det både tid och tålamod! QRO är heller ingen nackdel…
Jag gjorde mina första erfarenheter under meteorskuren ”Geminiderna” som toppade helgen den 13-14 December med över 100 stjärnfall i timman. Dessvärre var himlen helt mulen så man kunde inte se något av detta skådespel. Däremot gick det fint att studsa radiovågorna! Här använde jag min gamla 2-metersradio, en TS-711 och ett slutsteg på 100W. Antennen var en 10 element Yagi med ca.13 dBd gain. Redan under veckan kunde man märka förhöjd aktivitet på bandet och det började gå att köra. Tidigt under skuren kunde ett QSO ta en hel timma att genomföra. Bäst gick det under helgen då det fanns flest ”stenar” i luften att studsa mot. Då kunde man köra ett QSO på bara några minuter. Här sänder man i 30 sekunder och lyssnar i 30. De flesta körda stationer befann sig på ett avstånd mellan ungefär 100-200 mil i alla riktningar. Bästa riktningen från mitt hemma-QTH är, som vanligt, söderut. Frekvensen för MSK på 2m är 144.360 MHz. Det man utväxlar vid QSO är det vanliga: callsign, signalrapport och lokator.

Andra meteorskurar i närtid är Ursiderna 21-22 December och Kvadrantiderna 3-4 Januari.

Populära programvaror som hanterar bla. FT8 och MSK144 är: WSJT-X eller MSHV.
Websida som visar exakt rätt tid: time.is
Websida som visar var man hörs på en karta: pskreporter.info

okt 02

Flytt av repeater-antenn

Med anledning av underhåll på vattentornet har vi nu flyttat antennen för 2m-sändaren. Tornet har fått ny takbeläggning och ny väggbeklädnad står på tur. Antennen har flyttats till andra sidan av trapphusets topp. Detta gav bättre mekanisk installation, kortare koax och riktig vägg-genomföring.
Tack till Marks Kommun för gott samarbete!

Före
Före
Efter
Efter
Före / Efter
Före / Efter
nov 19

SK6BA/R reservkraft

Backup-batteriet har varit inkopplat med underhållsladdning i ungefär 10 års tid. Under dessa år har vi egentligen aldrig provat hur länge batteriet räcker. Vi beslutade att göra ett kapacitets-test för att ta reda på hur längre repeatern går på enbart batteridrift.

Batteriet är på 12V/225AH och dess kondition har varit okänt. Vi stängde av laddningen på Lördag morgon och spänningen sjönk från 13,8 till 12,8 under första timmen för att sedan plana ut. På denna siten finns hela 70cm-repeatern med sin sändare på ca. 50W uteffekt samt mottagare för 2m och lite annat smått o gott. Hur mycket effekt hela utrustningen drar har vi inga exakta siffror på men på Tisdag kväll knäppte vi åter på laddningen. Polspänningen var då nere på 12,0 så antagligen hade det funkat ytterligare några timmar.
I ”kristid” uppmanas man ju att klara självförsörjning i 72 timmar så det verkar även repeatern klara!

sep 14

Reparationer

Klubbens utrustning har senaste tiden drabbats av driftstopp. Osäkert vad som orsakat felen men vi har ju haft en del åska under sensommaren. Idag åtgärdade vi det sista i raden av trasiga prylar.

Kortvågsantennen har ju varit felaktig under en längre tid. Efter felsökning förra helgen visade det sig att felet var kabelbrott i RF-choken, troligen pga. vatteninträngning med oxidation som följd. Efter reparation under veckan kunde antennen idag hängas upp. Nu kan man köra kortvåg igen!

Klubblokalen servas med bredband via en Wlan-länk. För ett par veckor gick länken ner och vi kunde konstatera att accesspunkten i toppen på masten hade lagt av. Den har dock varit fungerade och driftssäker i närmare 10 år. AP’n var av fabrikatet Ubiquiti och modellen Bullet2.
Jag hade en likadan liggande som nu kommit till användning och ersatt den trasiga. Nu har vi internetaccess i lokalen igen!





APRS-modemet av typen MFJ-1278 har även detta bytts ut samt nätverksswitchen i lokalen.
Så nu är allt återställt!
Prylarna har sponsrats av Jan-Olof/LKT och Dan/TZL.
Leif/CKL stod för reparation av kortvågsantennen .

mar 21

Dränering av spillvatten

Vi är ju tursamma att ha en, så gott som, underhållsfri lokal. Dock finns det några saker att tänka på.
Bland annat en avfuktare som upprätthåller en trivsam inomhusmiljö med omkring 50% luftfuktighet. Spillvattnet samlas i en sluten brunn som rymmer 500 liter. Denna behöver tömmas någon gång per år.
DSC_1518x

För detta ändamål har vi nu investerat i en liten dräneringspump. Vi valde Biltemas enklaste modell som skall klara 8 m3/tim. Således gick det snabbt och smidigt att pumpa ut vattnet!

”Driftsteknikerna” LKT / TZL

nov 22

Irlp / Echolink uppe igen

Översyn av datorn och kontroll med spektrumanalyzer gav ingen ledtråd till störningarna vi haft på repeatern. Datorn är därför tillbaka igen och verkar inte förorsaka problemen.

nov 20

Irlp / Echolink avbrott

Irlp / Echolink är f.n. nere sen idag, efter beslut vid kvartalsmötet, för att se om de störningar som drabbat repeatern berodde på datorn. Ganska snabbt fick vi bekräftat att så INTE var fallet, så den kommer att plockas tillbaks snarast. Misstankarna riktas just nu mot någon utrustning av sämre kvalitet som används vid vägbygget på 156’ans infart till Skene. Mystiken tätnar…..

/FBD

dec 08

Lite uppdatering om freedv…

I helgen blev det lite freedv experiment. Jag fick nog 5-6 QSO, och nu börjar jag ha fått de flesta in ställningarna rätt. Det blev HB, M0, DK m.fl. Idag hade jag ett långt QSO ed OE3GBB, 100% copy.

Aktiviteten har ökat märkbart, och vill man prova denna nya mod, så får man ganska säkert ett QSO.

Man behöver sin gamla vanliga SSB-rig, en dator, och givetvis ett interface mellan dessa. Själv kör jag i princip bara med ”sladdar”, från headphoneutgång till MIC in på datorns ljudkort, från HeadSet out på datorn till LF-ingången i transceiverns AUX-kontakt, samt en transistor som styrs av COM0 på datorn och nycklar PTT på riggen.

Jag kör c:a 20W på 20 m, av de 100 som riggen skall ge, så att jag dels går linjärt, och så att jag inte eldar upp slutstegstrissorna, de är ju dimensionerade för 100 W SSB ut, inte 100W CW keydown i flera minuter.

Kul, och de flesta ute i etern är just experimenterande amatörer.

Mjukvara finns på www.freedv.org, för Win, OSX och Linux.

Edit:

Idag 27/12 hade jag ett långt QSO med F6EMT, Marc, som jag körde mitt första freedv-QSO med för två år sedan. Mycket bra kvalitet, 100% läsbarhet och litet antal ”oljud” i talkodningen. Med detta QSO har jag också lyckats övertyga mig själv att min station fungerar korrekt både på sändning och mottagning.

73 de SM6FBD / Freedv

dec 03

Antenn-analysator

Klubben äger nu en antenn-analysator som klarar frekvensområdet 0,1-600 MHz.
Instrumentet är ett utmärkt hjälpmedel när man vill kontrollera och justera sina antenner och antennkablar. Det medföljer en program-vara för PC och en USB-kabel som gör det möjligt att ansluta instrumentet till en dator för att analysera noggrannare eller skriva ut resultatet på papper. Vi har nu mätt och dokumenterat klubbens antennpark och konstaterat att den verkar vara i gott skick.
VHF-beamarna dippar snyggt på 50.100 samt på 144.300 och diskone-antennen uppvisar smått magiska mätresultat…
Ta gärna en titt i RigExpert-manualen HÄRKent/ZDO, Anders/WGG, Ulf/BTN, Jan-Olof/LKT, Gullik/FBD, Leif/CKL

nov 23

TH-9800 …..here we go again…..

Aldrig får man vara glad!!

Jag skulle igen försöka mig på att undersöka SWR på några antenner, och när övningarna var slut hade jag IGEN ingen uteffekt. Riggen monterades ur bilen, och hamnade på verkstadsbordet. Denna gång var det inte lika enkelt som tidigare gånger, det var igen drivtransistorn i sändaren som krånglade, och nu hade den lyckats göra en kolgruva där ”drain” suttit. Av transistorn syntes inte mycket.

Envis som jag är, så beställde jag i alla fall några nya transistorer på Ebay, och när de anlände så påbörjade jag  arbetet med att reparera riggen. En liten tandläkarfräs i Dremeln, och mycket försiktigt bearbetande i hålet, resulterade i en ganska skaplig fyrkantig grop, 4×6 mm, och c:a halva kretskortets tjocklek som djup. Nu var förkolnat epoxylaminat borta, så jag fyllde gropen med snabb-Araldite, och en kvart senare kunde jag försiktigt berabeta ytan, med avsikt att få en plan montering av drivtransistorn.

Kretskortsfolien som funnits under drain på  transistorn hade förångats, så jag klippte en 4×5 mm ruta av självhäftande koppartejp, och förankrade den i de komponenter som tillhörde drain-kretsen.

Ett problem var att när jag skulle fixa till monteringen av ”source” som går tvärs under transistorn, upptäckte jag att på kortets baksida satt en bit mässing, med en utstansad fyrkantig tapp, som gick igenom kretskortet. Detta var alltså kylningen till drivtransistorn, och man måste alltså värma HELA klumpen till c:a 200 grader för att kunna få mittelektroden ansluten. Först skruvade jag fast klumpen i kretskortet med två stålskruvar, så att den inte skulle kunna röra på sig OM jag lyckades värma upp lödningen. Min trogna Weller 60W kolv fick värma underifrån, och den vanliga lödkolven på själva tappen, till dess att tappen gick att förtenna, och tennet flöt ordentligt. Fullt med SMD-fluss på själva drivtransistorn, och sedan snabbt positionera denna mitt på tappen. Det krävdes tre till fyra försök innan jag lyckades klämma dit den, lyfta kortet och heureka!!, transistorn satt fast på kyltappen.

Några snabba lödningar av gate och drain, och sidoanslutningarna av source, hopmontering av radion, och, ja JAG HAR UTEFFEKT!! Nu återstår bara uppmätning att allt fungerar OK, och sedan är det bara att hålla tummarna att inte missödet upprepas en tredje gång, för då är det sannolikt bara att ge upp.

Sannolikt är det någon feldesign i drivsteget, antinken elektriskt så att för mycket förlust steker transistorn, eller mekaniskt så att kylarrangemanget inte är tillräckligt bra.

Jag uppdaterar HÄR när jag mätt upp riggen och har slutresultat att redovisa.

Gullik / SM6FBD