Med anledning av underhåll på vattentornet har vi nu flyttat antennen för 2m-sändaren. Tornet har fått ny takbeläggning och ny väggbeklädnad står på tur. Antennen har flyttats till andra sidan av trapphusets topp. Detta gav bättre mekanisk installation, kortare koax och riktig vägg-genomföring.
Tack till Marks Kommun för gott samarbete!
Backup-batteriet har varit inkopplat med underhållsladdning i ungefär 10 års tid. Under dessa år har vi egentligen aldrig provat hur länge batteriet räcker. Vi beslutade att göra ett kapacitets-test för att ta reda på hur längre repeatern går på enbart batteridrift.
Batteriet är på 12V/225AH och dess kondition har varit okänt. Vi stängde av laddningen på Lördag morgon och spänningen sjönk från 13,8 till 12,8 under första timmen för att sedan plana ut. På denna siten finns hela 70cm-repeatern med sin sändare på ca. 50W uteffekt samt mottagare för 2m och lite annat smått o gott. Hur mycket effekt hela utrustningen drar har vi inga exakta siffror på men på Tisdag kväll knäppte vi åter på laddningen. Polspänningen var då nere på 12,0 så antagligen hade det funkat ytterligare några timmar.
I ”kristid” uppmanas man ju att klara självförsörjning i 72 timmar så det verkar även repeatern klara!
Klubbens utrustning har senaste tiden drabbats av driftstopp. Osäkert vad som orsakat felen men vi har ju haft en del åska under sensommaren. Idag åtgärdade vi det sista i raden av trasiga prylar.
Kortvågsantennen har ju varit felaktig under en längre tid. Efter felsökning förra helgen visade det sig att felet var kabelbrott i RF-choken, troligen pga. vatteninträngning med oxidation som följd. Efter reparation under veckan kunde antennen idag hängas upp. Nu kan man köra kortvåg igen!
Klubblokalen servas med bredband via en Wlan-länk. För ett par veckor gick länken ner och vi kunde konstatera att accesspunkten i toppen på masten hade lagt av. Den har dock varit fungerade och driftssäker i närmare 10 år. AP’n var av fabrikatet Ubiquiti och modellen Bullet2.
Jag hade en likadan liggande som nu kommit till användning och ersatt den trasiga. Nu har vi internetaccess i lokalen igen!
APRS-modemet av typen MFJ-1278 har även detta bytts ut samt nätverksswitchen i lokalen.
Så nu är allt återställt!
Prylarna har sponsrats av Jan-Olof/LKT och Dan/TZL.
Leif/CKL stod för reparation av kortvågsantennen .
Vi har återigen satt upp vår digitala nod i klubblokalen. Samma frekvens som förut – 433.562,5 MHz – men med den skillnaden att den hanterar alla tre digitala trafiksätten – D-star, DMR och C4FM. Sändareffekten är ca 20 watt och antennen en vanlig kort ”blindkäpp”.
Kommer det in en DMR-signal ställer sig noden i DMR-läge, kommer det in en D-star-signal ställer den sig i D-starläge automatiskt. Dock går det inte i alla lägen att blanda trafiksätten, alltså att en D-star-radio kan kommunicera med en DMR-radio. Men det finns undantag tack vare att olika ”bryggor” är inbyggda i systemet.
Den fungerar så att i viloläge scannar noden efter anrop. Vid ett anrop stannar scannern ca 40 sekunder. Om ingen signal därefter detekterats, fortsätter scannern. Den känner signal både från ”radiosidan” och ”nätsidan”. Under pågående QSO står givetvis scannern stilla.
Vår målsättning är att framgent bygga ut noden så den blir en komplett digital repeater. Vi har materialen redan, så det är egentligen tiden som får styra när allt blir färdigt. En digital repeater är i princip som en vanlig analog, och som är ansluten till internet för att ha kontakt med alla andra repeatrar och noder i nätverket.
Nackdelen med ”nod” är att det blir enkelriktad trafik. I princip kan bara EN station gå in ”radiovägen” och ha kontakt med andra stationer via internet. Om två närliggande stationer vill prata med varandra, får de vara så nära att de kan höra varandra direkt. Är avståndet längre hör de inte varandra. Som tur är finns det undantag. Den ena av stationerna kanske kan gå över en annan hotspot eller repeater, och då är problemet löst.
Prova gärna hotspoten. Allt är inte injusterat ännu. DMR går helt perfekt och i viss mån även D-star på B-modulen. Vi har i skrivande stund inte helt kommit på vilket ”rum” vi ska använda på C4FM. Vi var inne på att kunna ha ett ”Sverige-rum”, men det kan lika gärna bli ett ”Mark-rum”. Men det sistnämnda låter sig nog bara göras när ombyggnaden till repeater är klar.
Vi är ju tursamma att ha en, så gott som, underhållsfri lokal. Dock finns det några saker att tänka på.
Bland annat en avfuktare som upprätthåller en trivsam inomhusmiljö med omkring 50% luftfuktighet. Spillvattnet samlas i en sluten brunn som rymmer 500 liter. Denna behöver tömmas någon gång per år.
För detta ändamål har vi nu investerat i en liten dräneringspump. Vi valde Biltemas enklaste modell som skall klara 8 m3/tim. Således gick det snabbt och smidigt att pumpa ut vattnet!
”Driftsteknikerna” LKT / TZL
Översyn av datorn och kontroll med spektrumanalyzer gav ingen ledtråd till störningarna vi haft på repeatern. Datorn är därför tillbaka igen och verkar inte förorsaka problemen.
Irlp / Echolink är f.n. nere sen idag, efter beslut vid kvartalsmötet, för att se om de störningar som drabbat repeatern berodde på datorn. Ganska snabbt fick vi bekräftat att så INTE var fallet, så den kommer att plockas tillbaks snarast. Misstankarna riktas just nu mot någon utrustning av sämre kvalitet som används vid vägbygget på 156’ans infart till Skene. Mystiken tätnar…..
/FBD
I helgen blev det lite freedv experiment. Jag fick nog 5-6 QSO, och nu börjar jag ha fått de flesta in ställningarna rätt. Det blev HB, M0, DK m.fl. Idag hade jag ett långt QSO ed OE3GBB, 100% copy.
Aktiviteten har ökat märkbart, och vill man prova denna nya mod, så får man ganska säkert ett QSO.
Man behöver sin gamla vanliga SSB-rig, en dator, och givetvis ett interface mellan dessa. Själv kör jag i princip bara med ”sladdar”, från headphoneutgång till MIC in på datorns ljudkort, från HeadSet out på datorn till LF-ingången i transceiverns AUX-kontakt, samt en transistor som styrs av COM0 på datorn och nycklar PTT på riggen.
Jag kör c:a 20W på 20 m, av de 100 som riggen skall ge, så att jag dels går linjärt, och så att jag inte eldar upp slutstegstrissorna, de är ju dimensionerade för 100 W SSB ut, inte 100W CW keydown i flera minuter.
Kul, och de flesta ute i etern är just experimenterande amatörer.
Mjukvara finns på www.freedv.org, för Win, OSX och Linux.
Edit:
Idag 27/12 hade jag ett långt QSO med F6EMT, Marc, som jag körde mitt första freedv-QSO med för två år sedan. Mycket bra kvalitet, 100% läsbarhet och litet antal ”oljud” i talkodningen. Med detta QSO har jag också lyckats övertyga mig själv att min station fungerar korrekt både på sändning och mottagning.
73 de SM6FBD / Freedv
Klubben äger nu en antenn-analysator som klarar frekvensområdet 0,1-600 MHz. 
Instrumentet är ett utmärkt hjälpmedel när man vill kontrollera och justera sina antenner och antennkablar. Det medföljer en program-vara för PC och en USB-kabel som gör det möjligt att ansluta instrumentet till en dator för att analysera noggrannare eller skriva ut resultatet på papper. Vi har nu mätt och dokumenterat klubbens antennpark och konstaterat att den verkar vara i gott skick.
VHF-beamarna dippar snyggt på 50.100 samt på 144.300 och diskone-antennen uppvisar smått magiska mätresultat…
Ta gärna en titt i RigExpert-manualen HÄR
Aldrig får man vara glad!!
Jag skulle igen försöka mig på att undersöka SWR på några antenner, och när övningarna var slut hade jag IGEN ingen uteffekt. Riggen monterades ur bilen, och hamnade på verkstadsbordet. Denna gång var det inte lika enkelt som tidigare gånger, det var igen drivtransistorn i sändaren som krånglade, och nu hade den lyckats göra en kolgruva där ”drain” suttit. Av transistorn syntes inte mycket.
Envis som jag är, så beställde jag i alla fall några nya transistorer på Ebay, och när de anlände så påbörjade jag arbetet med att reparera riggen. En liten tandläkarfräs i Dremeln, och mycket försiktigt bearbetande i hålet, resulterade i en ganska skaplig fyrkantig grop, 4×6 mm, och c:a halva kretskortets tjocklek som djup. Nu var förkolnat epoxylaminat borta, så jag fyllde gropen med snabb-Araldite, och en kvart senare kunde jag försiktigt berabeta ytan, med avsikt att få en plan montering av drivtransistorn.
Kretskortsfolien som funnits under drain på transistorn hade förångats, så jag klippte en 4×5 mm ruta av självhäftande koppartejp, och förankrade den i de komponenter som tillhörde drain-kretsen.
Ett problem var att när jag skulle fixa till monteringen av ”source” som går tvärs under transistorn, upptäckte jag att på kortets baksida satt en bit mässing, med en utstansad fyrkantig tapp, som gick igenom kretskortet. Detta var alltså kylningen till drivtransistorn, och man måste alltså värma HELA klumpen till c:a 200 grader för att kunna få mittelektroden ansluten. Först skruvade jag fast klumpen i kretskortet med två stålskruvar, så att den inte skulle kunna röra på sig OM jag lyckades värma upp lödningen. Min trogna Weller 60W kolv fick värma underifrån, och den vanliga lödkolven på själva tappen, till dess att tappen gick att förtenna, och tennet flöt ordentligt. Fullt med SMD-fluss på själva drivtransistorn, och sedan snabbt positionera denna mitt på tappen. Det krävdes tre till fyra försök innan jag lyckades klämma dit den, lyfta kortet och heureka!!, transistorn satt fast på kyltappen.
Några snabba lödningar av gate och drain, och sidoanslutningarna av source, hopmontering av radion, och, ja JAG HAR UTEFFEKT!! Nu återstår bara uppmätning att allt fungerar OK, och sedan är det bara att hålla tummarna att inte missödet upprepas en tredje gång, för då är det sannolikt bara att ge upp.
Sannolikt är det någon feldesign i drivsteget, antinken elektriskt så att för mycket förlust steker transistorn, eller mekaniskt så att kylarrangemanget inte är tillräckligt bra.
Jag uppdaterar HÄR när jag mätt upp riggen och har slutresultat att redovisa.
Gullik / SM6FBD